SKÖLDKÖRTELN
En sval vinterkväll mellan jul och nyår far jag fram på motorvägen, på väg hem från ett långt dagsarbete. Det är inte speciellt kallt, och jag har för mig att även denna jul saknade den vita kalla snön. Tankarna fladdrar lite hit och dit, precis som de brukar göra när jag avslutat arbetsdagen och skyndar mig hem till min lilla älskade familj som då består av min man, Fredrik och Sandra 10 år samt Rebecca 3 år. Tankarna som dyker upp i huvudet handlar om tacksamheten över hur roligt arbete jag har som frisör och egen företagare, men även hur trött man kan bli av dessa långa arbetsdagar och hur mycket jag längtar hem till min familj. Snart far jag förbi min gamla arbetsplats och jag minns hur nervöst det var med min första anställning som nyexaminerad frisör.
Men så helt plötsligt får jag svårt att andas! Jag försöker dra in luft i lungorna, men det är som om någon sitter på bröstkorgen. Panik! Panikkänslan väller över mig i samma takt som jag känner hur hjärtats bultande ökar till en sådan hastighet att jag tänker ”nu dör jag”
Av någon udda anledning stänger jag av julmusiken som ljuder ur bilradion, jag vevar ner bilrutan för att få frisk, kall luft. Men inget hjälper. Jag måste av motorvägen innan jag tuppar av, varpå jag koncentrerar mig så hårt att köra av vid första bästa avfart med en syn som nu börjar bli suddig. Paniken stiger och min känsla av att detta är mina sista minuter i livet är skrämmande och övertygande.
Men jag lyckas köra bilen fram till en plats där jag kan parkera. Platsen är välbekant då det visar sig att jag parkerat utanför den arbetsplats jag en gång började min karriär som frisör. Det känns på något konstigt sätt som en trygg plats. Även om platsen var betryggande så fortsatte mitt hjärta att bulta, jag skakade i hela kroppen medan jag ringde samtalet till SOS för att meddela dem om att jag var helt övertygad om att döden knackade på dörren. Ett samtal gick även till Fredrik och min syster.
Förstod min man? Trodde han att jag skulle dö, eller?
Min syster kom ilande endast iklädd sin pyjamas och ytterkläder. Min syster skänker mig trygghet, mitt i allt kaos som jag upplever. Ambulansen är snart även på plats.
Den där decemberkvällen 2001 var inte min sista kväll i livet, utan det skulle visa sig att jag drabbats av en panikångestattack. Läkaren på akuten ställde frågan om jag haft mycket omkring mig vilket jag kunde svara ja på. Men jag har alltid mycket omkring mig, än idag. Med facit i hand, så var detta inte utlöst av stress eller oro. Här började min resa med Hashimotos som 10 år senare skulle ge mig diagnosen hypotyreos – underfunktion av sköldkörteln.
Sköldkörteln är ett mycket litet organ som sitter i halsen med en matchvikt på ca 20 gram och producerar störst mängd hormoner i kroppen. Hormoner är kroppen små budbärare.
När jag fick min diagnos genom ett samtal från min läkare, som lite hurtigt sa:-Du har Hashimotos, och kan hämta ut din medicin idag, hade jag ingen som helst aning om vad han pratade om. Eftersom jag är av den positiva sorten, tänkte jag att det är väl en två-veckors kur han pratar om.
Men nej då! Med Hashimotos innebär det att sköldkörteln, som jag då inte ens visste hade en plats i kroppen än mindre visste vilken funktion den hade, ja vart var vi nu…. Jo, sköldkörteln har en kronisk inflammation där antikroppar från vårt immunförsvar sakta förstör sköldkörtelns viktiga vävnad. Hashimotos är en autoimmun sjukdom. När vävnaden är så pass förstörd att den inte längre orkar producera sköldkörtelhormoner i nödvändig mängd så får man diagnosen hypotyreos.
Den ledvärk, viktuppgång, nackvärk, hjärtbesvär, anemi, trötthet, sorgsenhet, humörsvängningar och svullnad i kroppen som smugit sig på under de senaste 10 åren, kunde jag då inte koppla till min sköldkörtelhälsa. Alla de oroliga besöken jag gjort hos läkare utan att få något svar på mina obalanser. Inte heller denna läkare gjorde denna koppling.
Jag tog min medicin plikttroget och min hunger kom tillbaka, men efter ungefär två år så ville medicinen inte fungera längre och jag vaknade om nätterna med fruktansvärd hjärtklappning. Symtomen för hypotyreos välde över mig, medan läkare menade att jag var stressad samt ville lägga skulden på den diagnos jag fått 10 år tidigare – utmattningssyndrom. Instinktivt visste jag att han hade fel och här började min resa med fördjupad kunskap kring sköldkörteln och vad som påverkade den. Jag undrade varför just jag inte mådde bra på Levaxinet, som är standardbehandling, och någon nedrans utmattning hade jag verkligen inte! Här började tyvärr även min tilltro på att läkaren i sin vita rock skulle kunna hjälpa mig mer.
Sagt och gjort. Nu skulle mitt liv förändras.
Mitt namn är Nadja Öström och jag har sedan allt startade utbildat mig till kostrådgivare, läst basmedicin och gått otaliga utbildningar om vad som kan påverka vårt mående. Jag har även varit aktiv flera år som ordförande i Sköldkörtelförbundet, då jag drivs av att vi alla ska få må bra trots sköldkörtelsjukdom. Det finns en hel del vi kan göra själva för att återfå energi och välmående.
På min resa till välmående började jag med en kostomläggning för att minska inflammation och läka en läckande tarm. Glutenprodukter försvann först och jag sörjde mina smörgåsar som jag levt på så länge och tillhörde en vardagsrutin som var svår att släppa.
I min bok Sköldkörtelsjuk och frisk – ett inre kaos berättar jag om alla mina livsstilsförändringar, för nu vill jag berätta vad som är viktigt att tänka på om du, precis som jag vill förbättra din sköldkörtelhälsa.
Sköldkörteln får signaler från hypofysen med hormonet TSH (Tyreoideastimulerande hormon) för att ens fungera. Utan denna signal kommer hormonfabriken sköldkörteln inte göra något alls. TSH reglerar hur mycket eller lite sköldkörtelhormoner kroppen önskar. Ju högre TSH desto mer ropar hypofysen på sköldkörteln, då kroppen saknar rätt mängd av dessa livsviktiga hormoner. Visste du förresten att alla celler i kroppen behöver sköldkörtelhormoner för att kunna producera energi?
I sköldkörteln produceras mest lagringshormonet T4, som inte har så många uppgifter i kroppen utan är inaktivt mer eller mindre. T4 hormonet behöver omvandlas till det aktiva T3 hormonet, som får tillgång till cellens T3 receptorer med hjälp av tex kortisolet (vårt stress-skyddande hormon).
Om du medicinerar med tex Levaxin eller Euthyrox, innehåller detta syntetiskt T4 hormon som då kroppen måste omvandla med hjälp av speciella enzymer (dejodinaser). Dessa enzymer fungerar mer effektivt om kroppen har tillräckligt med selen. Själva sköldkörtelhormonerna är byggda av aminosyran tyrosin och mineralet jod.
75% av kroppens allt jod hittar vi i sköldkörteln.
Vi kan väl snabbt konstatera att kroppen behöver jod, tyrosin och selen för att kunna bygga sköldkörtelhormoner. Den näringen hittar vi mycket av i fisk, skaldjur och alger. Tyvärr har Hashimotos, som är vanligaste orsaken till hypotyreos, förstört vävnaden om vi gått länge med den kroniska inflammationen och därmed även förstört möjligheten för sköldkörteln att bygga dessa hormoner trots tillgång på dessa viktiga näringsämnen. Då är medicin livsnödvändigt för vår överlevnad. Ibland räcker inte en T4 medicinering för alla, som för mig. Det finns andra mediciner som tex liothyronin (T3) som kan kombineras med levaxin eller euthyrox, men även bioidenstisk medicin från grishormoner, som jag idag medicinerar med. Dessa innehåller både T4 och T3 hormon. Det är viktigt att ha en medicinering som fungerar för varje individ!
Hur kan då kosten påverka sköldkörtelhälsan?
Givetvis måste vi se till att kosten är näringstät med alla beståndsdelar för att ge kroppen en chans att kunna bygga sina hormoner. Sen är det här med sköldkörtelns hormoner mycket komplex då dessa hormoner påverkas och påverkar så många andra delar i vår otroligt smarta kropp. Det gäller att inte rubba kroppens balans.
För att ge den här fantastiska människokroppen möjlighet att absorbera kostens näring, behöver våra tarmrörelser, som knådar och bearbetar maten, lugn och ro för att utföra alla nödvändiga sysslor. Ni vet, när magen knorrar då vet vi att det funkar som det ska. Och magen knorrar när vi befinner oss i vårt parasympatiska nervsystem – lugn och ro systemet. Där andas vi lugnt och stilla, långt ner i magen och vi känner oss avslappnade.
I vissa länder är ”siestan” viktig, så det där med vila på maten är ingen knasig idé, eftersom vi förbättrar kroppens förmåga att ta hand om alla näringsämnen!
Viss kost kan även påverka näringsupptaget, som tex spannmål och baljväxter, då de innehåller lektiner och fytinsyror. De är svårsmälta helt enkelt. Gluten kan tyvärr även vara besvärligt i många magar. Även kassein som är mjölkprotein kan tyvärr skapa obalanser i våra kroppar.
Jag har fått höra många berätta hur de mår bättre av en förändring av kosten, så varför inte ta chansen att se om även du kan få bort hjärndimma, ledvärk, trötthet och magbesvär som är typiskt vid sköldkörtelobalanser.
Jag har själv fått prova många av Helenas fantastiska maträtter där jag anser att fokus ska vara på vad man får äta, och inte vad man ska ta bort från sin tallrik.
Lite kort om viktiga näringsämnen för god sköldkörtelhälsa:
Jod: Byggsten till sköldkörtelhormoner. 75% av kroppens allt jod finns i sköldkörteln.
Jod finns i fisk, skaldjur, alger, ägg, havssalt, joderat salt. Vid hashimotos är det viktigt
att kroppen har tillräcklig tillgång av selen, då för mycket jod utan tillräckligt selen
kan trigga immunförsvaret att agera med högre mängd antikroppar (TPO-ak) mot
sköldkörtelns vävnad.
Tyrosin: Aminosyra som är en byggsten både för dopamin och sköldkörtelhormoner
Tyrosin finns i proteinrik kost
Selen: Selen är en mycket stark antioxidant som du finner mycket av i fisk, skaldjur och paranötter. Viktig för dejodinaser som omvandlar T4 till T3. Extra viktig om du har autoimmun sköldkörtelsjukdom, Hashimotos då selen kan hjälpa till att minska TPO-antikropparna.
Järn: Järn finns mycket av i vårt blod, och så även djurens blod. Kanske blodpudding, blodkorv och liknande inte är så lockande. Dock finns järn även i persilja, kött, lever mm. Järn är viktig för omvandlingen av T4 till T3, och utan tillräckligt med järn försämras möjligheten för energi på cellnivå.
Järn är även viktigt för syretransporten i kroppen, cellens avgiftning, vårt blod och håret.
Magnesium: Magnesium är avslappnande, extra magnesium kan hjälpa mot ångestkänslor och ingår i de flesta av kroppens processer bland annat hormonomsystemet, immunförsvaret, musklernas och cellernas funktion.
Restless legs är inte ett alltför ovanligt symtom vi hypotyreos, där extra magnesium kan hjälpa. Mineralsalt, nötter och frön är rika på magnesium.
D vitamin: Att känna deppighet kan ha många förklaringar, och D vitamin-brist kan vara en förklaring. D vitamin är även viktig för ett väl fungerande immunförsvar och motverkar inflammation. Vid autoimmuna sjukdomar finns det risk för D vitamin-brist. Solen ger oss möjlighet till ökat D vitamin förråd om vi även har tillräckligt med kolesterol. Fet fisk är även en bra källa för D vitamin.
B12: B12 är en livsnödvändig vitamin som har många funktioner men är viktig för cellernas ämnesomsättning. Ibland kan en B12-brist misstas för hypotyreos då de ger liknande symtom. B12 hittar du i animalisk kost. Samtliga B vitaminer är viktiga, då de samarbetar med varandra.
Omega 3: Omega 3 är anti-inflammatoriskt och extra viktig vid inflammationer i kroppen. Balansen mellan de livsnödvändiga fettsyrorna omega 6 och omega 3 är ytterst viktigt. Idag får vi i oss mer omega 6 på bekostnad av omega 3. Vid inflammation i kroppen bör vi minska intag av omega 6 och öka omega 3. Fet fisk är rik på omega 3.
Tarmfloran: Vi behöver vara rädda om vår tarmflora som består av en massa goda bakterier som
är viktiga för vårt immunförsvar, hur väl vi omvandlar T4 till T3 men även för vårt humör. Syrade grönsaker, grönsaker och fermenterad mat kan hjälpa oss hålla en tarmflora som mår bra.
Andra faktorer som påverkar:
Stress: Att skratta, att umgås och att göra sådant man tycker är roligt är viktigt för vår hälsa. Att vila, få återhämtning från arbete, träning och tex jobbiga tankar är precis lika viktigt som att arbeta, träna och fundera ut lösningar i livet.
Vår kropp är så hungrig efter balans för att fungera väl. Vad är balans för dig, när behöver du extra återhämtning?
Vår matsmältning och vår ämnesomsättning fungerar absolut bäst när vi låter kroppen få en chans att återhämta sig.
Om vi ofta låter kroppen befinna sig ”påslagen” och aktiv kommer det stress-skyddande kortisolet försämra möjligheten för en väl fungerande sköldkörtelhälsa.
Kan vi äta kål om man har sköldkörtelbesvär?
Man kan läsa på många ställen att man bör undvika den så näringsrika kålen om man har sköldkörtelbesvär. Jag anser att man absolut inte ska undvika kål, utan att se till att man får i sig tillräckligt med jod.
Det är endast vid brist på jod som det kan bli ett problem med högt intag av kål, eftersom rå kål ”förbrukar” mer jod.
Tack för ordet!
Nadja Öström
